2006-05-14

Dränerad!

Fy 17 säger jag bara. Jag är helt slut efter att i tre dagar lyssnat på gräl och åter gräl. A och jag har varit hos släktingar på landet. De bara bråkar och tjafsar, är spydiga, hugger på allt och krossar varandras drömmar. ALLT den andra gör är fel. Bara negativa vibbar, negativ energi och ja - negativitet.

Jag vill ALDRIG ha det så. Jag kan inte förstå människor som lever i relationer som bara äter upp den andra. Trycker ner den andra. Är det så svårt att prata? Är det verkligen så svårt att sträcka ut handen? Och kan man verkligen inte ens vara sams inför andra, ja då har det sannerligen gått långt.

A och O i en relation är att prata. Diskutera. Kompromissa. Kan man inte närma sig varandra på det sättet blir det väldigt svårt. Det är såklart lättare sagt än gjort ibland, ibland sitter det långt inne och ibland krävs det (i alla fall för mig) gråt och tandagnisslan i några dagar. Kanske till och med skrik. Och ord man inte menar. Men man måste våga visa känslor, öppna sig, prata om allt. Annars går det åt pipsvängen. Käpprätt. Jag tror det är en tidsfråga för dem.

A och jag pratar massor. Och skriker gör vi också ibland. Även om vi alltid lovar att vi ska sluta med det. Men det går fort över. Vi blir sams, vi pratar ut, vi säger att vi inte kan vara utan varandra. Man kommer varandra ett snäpp närmre.

Så ska vi alltid ha det. Och det ska bli bättre och bättre.

1 Comments:

Blogger Ms Keep Your Distance said...

Du har så rätt, att kunna prata med varandra, hur svårt det än är, är A och O för att en relation ska fungera!!

15 maj, 2006 00:48  

Skicka en kommentar

<< Home