2006-03-08

Så var det dags igen

För den månatliga skengraviditeten alltså. VARJE månad mellan ägglossning och mens så tror jag att NU händer det. Jag uppvisar alla tänkbara tecken, men olika varje månad. Den här månaden är det illamående vid matintag som är det (enlig mig) absolut säkra tecknet på att det är en bebbe i min mage. Titta på detta:

1) Häromdagen fick jag absolut inte i mig min avocadosallad med keso. Fick kväljningar av avocadon och keson som jag även ätit till frukost några timmar innan var helt plötsligt bara äcklig.
2) Tonfisken jag skulle äta igår började efter halva portionen att både smaka och lukta fisk. Då menar jag rå fisk, direkt när man drar upp den ur sjön när det fortfarande är fjäll kvar. Gräsligt.
3) Fick heller inte i mig korv med bröd på kvällen. Fick tvinga mig att svälja läbbigheten.

Dessutom molar det i magen, men det har det gjort titt som tätt på sista tiden så det törs inte ens jag lägga någon vikt vid.

Suck. Kan jag inte bara sluta att övertyda allt?

Träffade en gammal kompis igår, hon har precis slutat med p-piller och jag började drömma om hur mysigt det vore om vi var mammalediga samtidigt... Låååååånga fikor hos varandara... Promenader runt Djurgården...

Men å andra sidan så skulle det inte förvåna mig om det hände nu. När A börjat plugga och jag precis börjat plugga. Titta, nu är jag där igen. Tolkar in både det ena och det andra.

Nu - mot gymmet. Än så länge har jag inget att skylla på för att få lata mig och äta choklad hela dagarna.

4 Comments:

Anonymous Jonna said...

Dålig tajming eller ej. Jag håller tummarna. Hårt.
Kram!

08 mars, 2006 14:32  
Blogger hanna said...

Svårt att inte hoppas såklart. Så jag hoppas :)

Kram!

08 mars, 2006 15:02  
Blogger maruschka said...

Allt har sin tid antar jag...jag trodde inte att jag kunde få barn, men det krävdes att jag blev arbetslös (gick ner i varv) och träffade en extra fertil karl (han ahr fyra barn sedan tidigare) för att det skulle bli en liten Dante...och han är född två månader innan min 40-årsdag!!....men han kom, om än sent..*s*

08 mars, 2006 15:22  
Blogger I Jennys värld... said...

jonna: Jättehårt!

hanna: Hoppas jättemycket!

maruschka: Skam den som ger sig!

08 mars, 2006 16:42  

Skicka en kommentar

<< Home