2005-12-13

Vänskap

För mig är det lätt att definiera vänskap. Vänskap för mig är total kärlek, när man älskar varandra trots fel och brister, när man kan vara totalt sig själv i alla lägen, när man VET att man är uppskattad för den man är, när man kan ringa en timme innan man ska träffas och säga att man inte orkar utan sura miner, när man kan säga nej utan anledning...

Genom åren har jag upplevt olika vänskaper. En vanlig typ av vänskap är den som bara tar energi. Där man har en konsigt känsla i magen, att det inte riktigt är bra. Där man inte är riktigt bekväm. Med åren har jag lärt mig att säga adjö till sådana vänskaper. Klippa banden. Det är svårt, men för mig är det nödvändigt. Tid och känslor är dyrbara, jag varken vill inte ge det till något som inte ger mig något tillbaka.

Jag har insett att det finns fyra tjejer som jag älskar. Här i bloggen omnämnda som bästis-Anna, kompis G, Åsa och kompis C. Alla är de mina allra bästa vänner. Jag älskar dem av hela mitt hjärta, trots att de stundtals gör mig galen. Men vi är oss själva inför varandra. Vi kan gråta, vi kan skratta med mat i munnen, vi kan lukta illa eller ha fett hår. Vi kan berätta allt utan att skämmas. Ringa mitt i natten och gråta. Sitta tysta en hel kväll. Och jag vet att de uppskattar mig. Jag VET det. Det är en av de få saker som jag är säker på, där jag inte behöver vara orolig för att inte duga.

Dessa personer vill jag omge mig med. Inte personer som tar och tar. Som snackar skit. Som är avundsjuka.

Det finns en person i mitt liv nu, som jag inte är säker på att jag vill ha där. Alla har vi dåliga sidor, men... Jag är trött på att få höra skitsnack om vår gemensamme vän (en av ovanstående bästa), trött på att få höra att hon snackat skit om mig till vår gemensamme vän (såklart vi talar om det för varandra, vad tror hon?), trött på stela middagar med hennes andra sk kompisar som bara bryr sig om yta, Stureplan och flashiga jobb, trött på fasaden som hon sätter upp, trött på att öppna mig och ge av mig själv i syfte att hjälpa henne att må bättre. Hon är en fin tjej på många sätt, men... Jag vet inte. Jag känner bara som jag skrev ovan, jag vill inte slösa min tid. Jag vet att den här tjejen är avundsjuk på mig. Att hon är ledsen, att hon inte mår bra. Att det är därför hon ibland beter sig konsigt. Men jag vet inte om jag kan hjälpa (gudarna ska veta att jag försökt!). Och det är trisst när man får höra skitsnack medan hon till mig säger att hon verkligen ser upp till mig. Tonårsfasoner enligt mig.

Droppen var i lördags, i samband med vår glöggfest. Orkar inte dra detaljerna, men det fick mig att ifrågasätta.

Det finns ju människor som jag njuter av, som jag vill ge av mig själv till och som ger mig något. Varför då slösa energi på något som inte får en att må bra?

Jag funderar vidare...

5 Comments:

Blogger neonglitter said...

Jenny du har så rätt! Det är nog lika bra att klippa banden. Jag har också gjort det, även om det känns hårt just då. Riktiga vänner, som accepterar en för den man är och utan skitsnack- är guld värda!!

13 december, 2005 13:39  
Blogger Lyckliga Grodan said...

gör inte det.. alltså slösa energi.. sluta umgås med den personen.. man behöver inte vara dramatisk för att sluta umgås..'
man kan säja som det är.. eller låta det självdö.. men slösa inte tid på relationer som tar energi..

13 december, 2005 14:17  
Anonymous aha said...

Håller med de andra. Slösa inte energi på en sådan "vänskap", fast ibland har ju alla dåliga perioder då vi inte uppför oss som vi borde, men är det jämt så skulle jag inte fortsätta.

13 december, 2005 14:38  
Blogger hanna said...

GÖr slut. Jag har gjort det ett par gånger och det är underbart befriande. Svårt, men skönt som faaan! :D

13 december, 2005 15:03  
Blogger I Jennys värld... said...

Ja ni tjejer, det är ju sant som både jag och ni säger. Men det är ett stort beslut. Ska noga tänka över det och diskutera lite med den andra berörda kompisen...

13 december, 2005 15:28  

Skicka en kommentar

<< Home