2005-10-06

Smärtsamma minnen

Skapandet av Ur mitt hjärta väcker minnen hos mig. Jag läser mina gamla dikter, tankar och minns. Minns hur ensam jag kände mig. Hur smärtan rev och slet. Hur tårarna aldrig ville ta slut. Det är konstigt. Var det jag? Känns som en annan person. Som jag skrivit förr - en annan tid, ett annat liv. Någonstans långt inne i mig har den tiden legat instängd i en liten låda. Nu har den öppnats på glänt. Varför? Kanske är det någon som vill säga mig något med det. Kanske är det inte meningen att jag ska glömma helt, utan kanske ska jag bära det med mig av något skäl. Kanske finns det någon jag kan hjälpa?

Och så alla kärleksdikter till A. Helt otroligt. Att man kan älska någon så.

Fan. Nu börjar jag grina.

6 Comments:

Anonymous aha said...

Hormoner, hormoner, hormoner...

07 oktober, 2005 01:06  
Blogger Lyckliga Grodan said...

så fina dikter.. enkla.. och klara..

07 oktober, 2005 09:16  
Blogger samarina said...

Jättefina dikter!
Jag skrev också ofta dikter när jag var yngre. Det var evigheter sen jag skrev en senast.

07 oktober, 2005 12:30  
Blogger Bloggkossa said...

Är det hormonerna som hoppar och far? *ler*.
Fint skrivet var det hur som helst. Med eller utan hormoner..

07 oktober, 2005 18:08  
Blogger cecilia öhrn said...

Diktskrivning ägnade jag också mig åt under dom underbara (not) tonåren. Ofta handlade det om olycklig kärlek. Förståss. Du skriver jättefina dikter, och det är starkt av dig att lägga ut dom.

07 oktober, 2005 19:44  
Blogger cecilia öhrn said...

Just ja, du undrade varför jag är skeptisk till A-Bebis-boken. Jag vet inte, jag kan ha fel den kanske är jätterolig, men dom utdrag jag läst så tilltalar det inte mig, känns så krystat och tillgjort flåsroligt liksom. Men jag kan ha fel, jag har ju inte läst den.

07 oktober, 2005 19:46  

Skicka en kommentar

<< Home